Ung Vänster Tranås svarar, genom Fredrik Andersson, på en insändare ifrån Anne-Christine Backlund (kd) som i sin tur svarar på ett tidigare inlägg skrivet av oss i Ung Vänster.
Med anledning av min argumentation när det gäller vårdnadsbidraget säger sig Anne-Christine Backlund (kd) ha många frågor. Låt vara att jag inte kan låta bli att tycka det är lite komiskt när jag sedan inte hittar ett enda frågetecken i Backlunds text.
I stället skönjer jag ett resonemang och en del retoriska knep som jag tycker är märkliga. Backlund väljer att medvetet misstolka användningen av begreppet ”kvinnofälla” – som vi i vänstern nyttjar för att beskriva att kvinnor förlorar på reformen och riskerar att tappa kontakt med arbetsmarknaden och att det är ett steg tillbaka i kampen för ett jämställt Sverige. Hon vill ha det till att vi anser att fällan ligger i att behöva tillbringa tid med barnen. Det har jag aldrig skrivit.
Varför tycker inte Kd att det är ett problem att en så stor andel kvinnor kommer att använda vårdnadsbidraget? Är inte jämställdhet viktigt? Är det en fälla för män att ta hand om sina barn? Hur ska Kristdemokraterna besegra empirin, det vill säga de erfarenheterna vi har fått ifrån Norge och Finland, där vårdnadsbidraget har varit en katastrof (95-96 % av de som använt bidraget har varit kvinnor)?
Är det inte ett problem att barn till invandrarkvinnor riskerar att gå miste om värdefull kontakt med dagis och därmed det svenska språket? Varför ska bara kvinnor som har en andra inkomst (genom sina män) få till gång till bidraget då det ligger på endast 3 000 kronor och omöjligt går att leva på? Hur ska en ensamstående kunna använda det? Är det bra att göra kvinnor ekonomiskt beroende av sina män? Varför ska den kommunala barnomsorgen behöva drabbas?
Kristdemokraternas argumentation när det gäller vårdnadsbidraget väcker, som ni märker, många frågor.
Fredrik Andersson
Ung Vänster Tranås
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar